Text 1.

Källa: Språkbruk
En bok om Viborg

På Schildts har det utkommit en bok som beskriver språkförhållandena i Viborg från medeltiden till 1900-talets första hälft. En av förfat är Marika Tandefelt, prof i svenska v Svenska handelsh i Helsingfors.

Flerspråkigheten var enl Tandefelt Viborgs varum. Staden var fyrspr och d fyra spr hade oli roller och positi. Viborg var e av d svenska rik viktigaste stä och kalla "Finlands lås" efters den lå vid grän mot öst. Rysk bl den förs gången 1710 d Peter d store lyck erövra den. År 1812 förena Viborg med d övriga Finland, som ef 1809 inte län var en de av Sverige.

Text 2.

Källa: Finlands kommuntidning
Talar flickor annorlunda än pojkar?

I Sundom skola i Vasa har femte klassen i vissa skolämnen delats in i pojk- och flickgrupper, skriver Vi och vår skola. Flickorna har undervi i finska med pojkarna har eng och tvär.

Det har fung bra, ele kan bät vara sig sj och de våg mera. De kän att de inte behöver bev något f det and könet. Al gillar indeln. Det är rol att f lära sig bland an sminktermer och att disku hästar på fi med an flickor. Kill kan pr till ex om ishockey och brandstat.

Också i kom Nykarleby har man med go resultat prö skilda klassr under lekt i högstadiet.

Text 3.

Källa: Hanaholmens kulturcentrum

Presentation av en författare

Författaren Viveca Lärn är född och uppvuxen i Göteborg och har skrivit ett fyrtiotal barnböcker sedan debuten med boken Stoppa pressarna år 1975. Ef ett tjugotal å som journ har hon ägnat sig å att skr på helt.

Viveca Lärn är e av de mest älsk barnboksförfattarna i vå grannland. Framför allt h hon gj sig kä som författare till en rad rol böcker som hennes unga läs har lätt att identi sig med. Viveca Lärn har ta upp också allv och sv teman, bl.a sjuka barn.

Bl hennes prisbel barnböcker hit vi den populära berätt om Tekla, Mimmi och Eddie. I böckerna o Tekla Tedin skild vänskapen mellan två tje i tolvårså. Tekla saknar sin dö mamma och må ständigt räd sin pappa undan kvinnor som vill gif sig med honom.

Text 4.

Källa: Universitas Helsingiensis
Kvinnor, alkohol och droger

Alkohol är den överlägset mest använda drogen i världen. Om alkohol ha uppfunnits i dag, skulle m antagligen f den enbart på apot i likh med lugna mediciner.

Mä använder me alkohol, and droger och to än kv. Könsskill är allra tydl i en vux population. Bl tonåringar är skill mellan pojkar och flickor betydl mindre.

Medelfinl konsumerar årl en alkoholmä som motsv ca 20 liter Koskenkorva starksp. En kl ökning i totalkons med medföljande soc och hälsoproblem ske i slu av 60-ta då mellanölförsä i mjölkb inleddes.